♥

Jag har inte orkat fören nu. Ibland kan det hända saker som verkligen slår undan ens fötter från marken man står på. Jag vet inte vad jag skall ta mig till riktigt? Hur hanterar man att en person som man egentligen inte har i sin närmsta bekantskaps krets, men som man tagit för givet skall finnas där i bakgrunden? Hur hanterar man sorgen över att ha förlorat någon som man haft med sig sedan man var liten? I förrgår ringde min pappa till min mamma när vi var och hämtade Freja på dagis, jag märkte direkt att det var något som var fel. Mamma berättar sedan att de har hittat min brors bästa vän sedan lågstadiet, död i hans lägenhet. Jag förstår ingenting. Det var ju han som gav mig dumle, godis klubbor när jag var liten, det var ju han som alltid jävlades med mig och retade gallfeber på mig.

Du hade alltid glimten i ögat, alltid glad och sprallig.
Och nu slutar det såhär?