♥

Igår kväll låg jag och tänkte på en massa saker.
En av sakerna var hur tacksam jag är över min familj. Att jag växt upp i en hel familj, med moral och värderingar. 
Min barndom var en riktig "barnen i Bullerbyn" uppväxt. En riktig idyllisk tillvaro.
Jag bodde med min mamma och pappa ute på landet i ett stort hus. Jag växte upp med att trä smulton på timotej, springa barfota, få nybakta bullar med mjölk cykla till sjön och bada, åka pulka i backen hos mormor, leka med grannbarnen, åka skridskor, klättra i träd, bygga kojor.


Min mamma är världens mest omtänksamma person.
Hon sätter ALLTID alla andra först. Ordnar, fixar, donar.
Min mamma har alltid varit en riktig mamma, en mamma som alltid bakat färskt bröd och bullar, en mamma som lagar riktig ordentlig mat(inga halvfabrikat här inte) en mamma som alltid såg till att det var renbäddat med nystrukna lakan i sängen, en mamma som gjorde varm choklad åt mig när jag inte kunde sova, en mamma som alltid har det städat och fräscht i huset, en mamma som har gröna fingrar som gör grannarna avundsjuka, en mamma som alltid ordnade och grejade för att underlätta för andra. Som pysslade om mig när jag var sjuk, som såg till att jag var hel och ren.

Min mamma har gett mig värderingar. Hon har gett mig den omsorg och kärlek som jag vill ge vidare till min dotter. Min mamma har stått ut med mycket. Jag var ett bråkigt barn som både bet och nyps. Jag var en jobbig tonåring som gjorde revolt och jag är inte ännu en helt självständig vuxen, som har vissa problem.
Trots allt detta, så fanns och FINNS min mamma alltid där.
Min älskade lilla mamma, som har så ont och har så mycket värk i kroppen, men som vägrar ge upp.
Min mamma som jag ärvt min tjurighet, gröna fingrar och mina känsliga nerver från.

Min pappa är min trygghet i livet. Han, som jag kan ringa mitt i natten när livet ibland varit svårt.
Min pappa är stor och stark. Han är händig, sågar ner träd, kör trakor, bygger hus.
Min pappa, som alltid tog med mig ut på äventyr. Vi åkte motorcykel, tältade på öar, fiskade, åkte på loppisar.
Min pappa och jag tog promenader och pratade, pratade om livet. Min pappa skojade och busade, läste sagor.
Pappa lagade fiskbullar på söndagar när mamma sov efter att ha jobbat natten.

Pappa är trygg. Han är alltid där, vad än som har hänt. Min pappa. Som lärde mig att vara tuff, som gav mig skinn på näsan och gav mig viljan till att stå upp för mig själv. Min stora starka pappa, som alltid ställer upp, fixar och försöker. Han som alla ringer när de behöver råd, stöd och praktisk hjälp.
Pappa som peppar, pushar och puttar mig framåt, trots att jag ibland går åt andra hållet. Min pappa som jag ärvt min empati för andra människor och djur från. Som lärt mig något som blivit en av mina främsta egenskaper - Att tala, samtala, diskutera, argumentera.
Min pappa, som såg till att jag hade allt jag ville ha. Som skämde bort mig. Som bar upp mig i sängen när jag somnat i soffan.
Jag har förmodligen gett min pappa många gråa hår, men trots detta har jag inte för en enda sekund någonsin tvivlat på hans kärlek och det vill jag föra vidare till min dotter. Gränslös kärlek.


Jag hade inte varit den jag är idag utan min mamma och pappa. Och min mamma och pappa hade inte varit de dem är utan sina föräldrar. Min mormor, morfar, farmor och farfar.
Mina älskade mor&farföräldrar. Som betyder så mycket för mig. Som bidragit med så mycket viktiga värderingar och kunskap om livet som jag tänker föra vidare. Som arbetat hårt och aldrig klagat. Som kämpat och lyckats.

Tack för allt ni gett och ger! ♥